Jag vet inte om det är jag som är paranoid, eller om det faktiskt är så att vi inte kan värja oss mot våra uppfattningar om afrikaner. Ni vet hur det är, de där bananätande negrerna som enligt Nordisk familjebok är glada, har gott taktsinne, stark sexualdrift, men inget moraliskt sinne.
Enligt sportjournalister lever de afrikanska fotbollslagen fortfarande upp till de här gamla idealen. De är tekniska och entusiastiska. De skjuter hårt, springer fort och klackar hellre en gång för mycket än bevakar ledningen. Och så har de härligt charmiga målgester. Men ord som "strategi" och "taktik" har inga motsvarigheter på swahili.
I och för sig finns det oftare invidividuell teknisk skicklighet än sammansvetsat lagarbete i de afrikanska landslagen, men när Ghana fortsätter att anfalla mot Tjeckien, trots att de redan leder, så tror jag man ser det på ett annat sätt än när Argentina bara fortsätter vräka in mål mot ett slaget Serbien/Montenegro. Klart Argentina ska fortsätta anfalla, de har inget att förlora. Eller borde de dragit sig tillbaks till egen planhalva och bevakat 1-0-ledningen? Oh well...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar