Årets hatjakt

Vargjakten går bra i år igen, precis som förra året. Då handlade det tydligen om att skjuta av inavlade svenska vargar (vilket givetvis inte gick så bra, eftersom det är svårt att se om det är en inavlad eller en normal varg man skjuer på), medan det i år handlar om att skapa "acceptans", d.v.s. att ge de varghatande jägardårarna tillfälle att kanalisera sitt hat mot fienden.


Min synpunkt på det där med inaveln är att det inte känns som någon bra idé att minska en stam på 200 djur, om man vill undvika inavel.


Mitt anspråkslösa förslag på samma tema som acceptans-jakten är att vi kanske skulle ge rasistdårarna en dag om året då det är fritt fram att bränna flyktingförläggningar. Det skulle ge dem möjlighet att ventilera, och i längden givetvis få dem att acceptera det mångkulturella samhället. Kanske något för Centern att driva?


Ett ord som avslutning: viltvård. Tur att det andra ordet i den sammansättningen inte har smittat av sin mening på t.ex. äldrevård.

Summa summarum

Vargjakten nu i helgen gick över förväntan. Det var sjukt kul att springa runt full i skogen och skjuta på allt som rörde sig! Några av vargarna vi sköt på träffade vi, det var skitkul! Några dog till och med, så får och taxar kan andas ut, och älgen kan gå säker tills vi klipper den i höst.

Vi började mornarna med skinkmacka och snaps. Väl ute i skogen är det viktigt att hålla värmen och vätskebalansen, så vi surplade Arboga 10,2 medan vi spanade efter vargen. Till lunch blev det korvgrillning och lådvin. Sen satt det fint med en konjak till kaffet.

På eftermiddagarna sov vi mest. Det är jobbigt att vara ute i skog och mark. Nästa vecka är det dags för valjakt, en annan av årets höjdpunkter!