"Kunde jag hata så skulle jag hata det här", kanske Jan Stenmark skulle ha valt som rubrik, men han gör bäst i att hålla sig till skidåkningen.
Codewarrior är ett verktyg jag måste använda på jobbet. Trots namnet. Dess ursprung är dimmigt (för mig, eftersom jag inte brytt mig om att kolla upp det), men jag gissar på att spanska inkvisitionen har varit inblandad i utvecklingen. Det har helt häpnadsväckande buggar.
En sådan är att det fryser och bara står där som ett hallon i runt en minut varenda gång man kompilerat något. Vad gör jag då? Surfar, rullar tummarna, tappar koncentrationen. Det går dock att komma runt det här genom att stänga ett fönster som dyker upp när man debuggar. Varför vet vi inte, men vad vi vet är att det är svårt att komma ihåg att stänga det här fönstret hela tiden.
En annan jätterolig sak är att man i editorn kan ställa in syntax-highlighting per fil. Det visste inte jag igår, när en av mina källkodsfiler plötsligt var helt svartvit. På något sätt hade syntax-highlighting slagits av för den filen.
Sen skiljer sig givetvis byggsystemets beteende en del från det ordinarie, vilket gör att man ibland måste bygga om från kommandoraden. Smart.
[lguookmg]
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
You are catched in Overhouse. You must get out.
Men hur var Overhouse relaterat till Big Trouble in the Little House?
Overhouse var mer mystiskt på något sätt, typ stället där man måste möta den onde själv. Troligen hade Big Trouble in Little House varit mer som Captured där man bara skulle ta sig ut, men jag vet aldrig om jag tänkte så långt (det var väl cirka 2^(50 * 20) steg dit, där 50 är antalet rum och 20 de olika ställena och rörelserna man kan ha för sig i ett rum).
Men inget är nog så mystiskt som Johnny Puma. Hur kunde Sugar Ray bli levande igen på slutet?
Sugar Ray has _new_ life. Det är liksom det som är poängen, även om jag inte insåg det när jag skrev det.
Skicka en kommentar