Jag fick ett mail av Jöns, där han skrev om några av våra gemensamma intressen: Albert Engström och hur man såg på negrer på 50-talet. Det brukar kännas som om 50-talet inte var så länge sedan, men egentligen är det det. Jag tror inte att någon faktiskt kommer ihåg hur det var på 50-talet. Visserligen finns det en massa människor som levde då och kan komma ihåg saker från den tiden, men jag tror inte att någon på rak arm kan föreställa sig hur luften kändes mot huden på 50-talet.
Själv kommer jag knappt ihåg 80- och 90-talen. Jag kommer ihåg saker som hände, sas och gjordes, men jag kommer inte ihåg hur människorna rörde sig och hur man tänkte om saker och ting. Jag kommer inte ihåg tonen i Aftonbladet. Om Dr. Emmett Brown skulle skicka mig tillbaks till 80-talet skulle jag antagligen känna igen mig, men helt oväntade saker skulle kännas konstiga. Det är som att åka en vecka till Asien: man förstår inte vad folk säger, även om man förstår orden.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Ett av mina starkaste 80-tals-minnen är tidningen Mads parodi på just BTTF (förutspåelse: FLAer kommer bli inne 2007, nu när folk tröttnat på TLAer). Vad är oddsen?
Den minns jag inte mycket av.
Mitt liv är fyllt av motgångar. :(
Vad jag än skriver blir det fel. :-(
Fler FLAer och färre TLAer kanske skulle hjälpa? Och vad står MAD för?
The only winning move is not to play.
Skicka en kommentar