Sextos Empeirikosman

Dags för lite gerillafilosoferande igen, yo. Den här gången gör vi upp med "rättighet" som etiskt begrepp, och även "skyldighet", eftersom de hänger ihop. De här begreppen verkar ha två huvudsakliga syften: att associera någon typ av auktoritet med olika typer av etiska påståenden, och att krångla till resonemangen kring desamma.

Auktoriteten kommer sig av att man får associationer till juridik, om man använder begrepp som "rättighet" och "skyldighet". Så det känns på något sätt som om ett resonemang får mer tyngd om man hävdar att "det är alla människors rättighet att x" än om man säger "alla människor borde få x". Alltså kan det vara en god idé att använda dem om man är lagd åt det retoriska hållet.

Krångligheten kommer av att man istället för att fundera kring hur vettigt det egentligen är med x, förvirrar sig i resonemang kring vad det kan innebära med rättigheter och skyldigheter. Vad innebär det egentligen om man säger att alla har rätt till x? Denotationen är densamma som att man tycker att alla borde få x. Men inom filosofin är begrepp som rättighet och skyldighet tungt metafysiskt belastade, och det är de metafysiska spörsmålen som kommer i förgrunden om man förgiftar sina etiska resonemang med de här begreppen.

Jag tror att de här begreppen lever kvar sedan tiden då moral var bundet till religion. I religiösa sammanhang är sådana här begrepp inte problematiska: gud har bestämt att alla har rätt till x och är skyldiga att y.