OOXML-debaklet

Det är ett tag sedan Microsoft visade sig från sin onda sida, under de senaste åren har de känts lite gamla och trötta. Men tydligen är det väldigt viktigt för dem att få OOXML, deras nya format för office-dokument, godkänt som ISO-standard. I åtminstone Sverige och Norge har de försett sina partners med färdiga skrivelser och argument och lovat dem olika typer av förmåner, om de röstar rätt. Det hade inte gått om reglerna inte hade varit så konstiga: har man 17000 spänn att bränna så kan vara med och rösta. Detta ledde till att diverse företag, de allra flesta Microsoft-partners, i sista stund anmälde sig och röstade för OOXML som standard.

Vän av ordning frågar sig naturligtvis vad problemet är om Microsoft vill göra sitt filformat till en öppen standard. Ett problem är att det 6000 sidor långa dokumentet inte innehåller tillräcklig information. Där finns t.ex. hänvisningar till saker som hur Word 97 sköter radbrytningar. För att ta reda på vad det faktiskt innebär så klarar man sig inte utan källkoden till Word 97. Denna ingår inte i standarden. Microsoft kommer alltså behålla fördelen av att vara de enda som faktiskt kan använda OOXML fullt ut, samtidigt som de kan hävda att de är snälla och fina som använder öppna standarder. Men vi vet hur det är: de är onda. Ondare än Darth Vader och Hitler samtidigt, nästan.