Långtida läsare av denna blogg minns att den en gång i tiden hade som tema att hålla ordning på var Ulf Brunnberg befann sig. Detta blev ofta ensidigt, då hans jobb gör att han under långa perioder befinner sig på ett och samma ställe, och temat på bloggen öppnades upp för mer slumpartat innehåll. Ibland får vi dock spontana återfall, och ger oss ut för att spana efter fars-kungen.
I senaste numret av Vårt Malmö ser jag att han ska spela mot Eva Rydberg i en "Flygande Flängande Fräck Fars" som heter Boeing Boeing, med premiär 6 februari nästa år. Enligt annonsen, en ypperlig källa till fakta, är den en succé från London West End och Broadway. Inte undra på då att man väljer att rollbesätta den med sådana erfarna farsrävar som Rydberg och Brunnberg. Succén torde vara given även i Malmö.
(Vi rekommenderar inte någon av bloggens läsare att besöka denna föreställningen. Risken för trauman och uppsnittade handleder torde vara överhängande.)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
När ämnet nu kommer upp vill jag bara uppmärksamma jönssonligan-karaktären Vanheden. En av mina favoritkaraktärer alla kategorier. Mycket nyskapande skulle jag säga. Eller kanske du Linus, som är mer beläst än jag, dra fram en gammal Shakepear-bifigur eller Homeros-grek som är Vanhedens anfader?
Här lämnas ju öppet fält för att analysera Ragnar Vanheden (Van Heiden?). Visst kan man se tydliga hintar gentemot Shakespeare i karaktären - delar av Niklas Botten (som Brunnberg erkänt att han spelat under en hel säsong i En Midsommarnattsdröm) och några uns av Sir John Falstaffs mångordighet och koketteri finns i karaktären. Mest av allt måste dock inspirationen sägas komma från den danska motsvarigheten, Benny Frandsen, som Brunnberg inte nämner med ett ljud. Som väntat tycks Brunnberg hävda att Vanheden helt och fullt är hans eget verk:
"Han var en bökig krumelur att skapa. Jag hittade på honom själv. Kroppsspråket, gången, hans verbala nonsens. Jag fick mycket skäll och det var en hård strid för att få göra figuren som jag gjorde den. En del tyckte att han var för mycket. Jag gjorde karaktären väldigt tydlig, det fanns inget gråläge och jag tog ut svängarna rejält. På den tiden stack Vanheden ut fruktansvärt. Om man tittar på de första Jönssonligan-filmerna och sedan tittar på andra svenska produktioner från samma tid så förstår man. Man ska inte lyssna för mycket på andra. Vanheden är till etthundra procent min egen skapelse."
- Ulf Brunnberg,
Barometern.se, 2007-11-16.
(Ordverifiering: mintairi (på tal om Homeros!))
Men VART är han nu? Rent geografiskt. Det är det jag vill veta. Jag kommer inte att somna...
År 2004 skrevs en blogg med syftet att lokalisera Göran Greider, en betydligt svårare uppgift:
http://www.darke.se/doldblogg1.html
De litterära figurer som jag kommer att tänka på när jag tänker på Vanheden är Knut Hamsuns skrävlande nordnorska vagabonder, såsom August i Landstrykare. Jag skulle tro att Ulf Brunnberg grävde ner sig djupt i den norska litteraturen under skapelseprocessen som resulterade i Vanheden.
Namnet Vanheden är förresten lysande.
Skicka en kommentar