Pirates! - Eaglesoft crack, save game fix (C-64)

This version is identical to the Eaglesoft crack of Pirates!, except in that version, the game won't recognize disk side 1 after you've loaded a saved game, which means that you can't resume playing from a saved game. The fix is very simple: disk side 1 needs to have the disk id "p1". I don't know why no one else has uploaded a fix, so for your convenience, here it is.


(This is not an official release or anything, just something for you gamers out there who are as retarded as me, and still play C-64 games on real hardware now and then. If you're using an emulator, just use the snapshot function instead. Or play the Amiga/PC/Mac version.)

Good news, everyone!

Jag har börjat experiment-twittra. På engelska. Blaj är ju vad jag gör bäst, så varför inte? Jag har fortfarande inte fattat poängen, men jag kanske gör det snart. Och så försöker jag bevisa för mig själv att jag inte är för gammal för att lära mig något nytt.

Jag har installerat lftp och laddat upp version 0.2 av Lister. Detta har hänt:

- Fönstret är inte ett fönster längre, utan en verktygspanel, vilket gör att det håller sig överst hela tiden. Tack Olof!
- Tabellen i fönstret som inte är ett fönster längre ändrar storlek automatiskt ("automagiskt" - Monika Danielsson anm.) när fönstret som inte är ett fönster längre ändrar storlek när användaren som kanske är en invandrare drar i det. Tack igen Olof!
- Om assistive devices (hjälpenheter?) inte är påslaget när man slår på Lister så slår Lister på System Preferences (systeminställningar?) och ber en slå på assistive devices. Tyvärr slås System Preferences på även om man redan har slagit på assistive devices, så till nästa version har jag tänkt slå på en fix som fixar det. "Fixelifix", som min företrädare på mitt förra jobb skulle ha skrivit i inchecknings-kommentaren.
- Avgjorde ikon-tävlingen, utsåg mig själv till vinnare och la in en ikon föreställande mig själv i en cool pose, så att användaren som kanske är en invandrare aldrig glömmer tacka gudarna för att jag finns till. Tack alla som ställde upp och skickade in fina ikoner!


(Bilden är konverterad och putsad av Hollowman, och är klippt från ett demo som heter LCP Memories, där jag har sällskap av sådana legender som Macx, Booger och Maktone. Freshness!)

Om man inte tycker om ikonen så kan man fixa det genom att lägga in en bild på sig själv istället. I en cool pose. Typ med en klubba i munnen och med höger långfinger utsträckt i sin fulla prakt. Bara ett litet tips. Tipselitips!

Om man ändå vore en lama

Ibland när jag tänkter på Jeff Minter, så blir jag nästan tårögd. Han och jag har ett långt förflutet tillsammans, han har alltid skrivit de mest flippade spelen. När jag och min bästis/granne Tobias spelade Matrix och Attack of the Mutant Camels i hans källare, så täckte vi för fönstren, släckte allt ljus och la på egna ljudeffekter på spelen. C64-an var ny och skinande gråbeige och världen var full av magi. Själv datamaskinen var inte speciellt estetiskt tilltalande, men de sexton färgerna på den flimrande skärmen var galna, dansande vansinnesskapelser. Minns du Bandits så vet du vad det handlar om: en psykstörd kombination av rymdskepp och frukt. Det var inte Jeff Minter som kodade Bandits: hade han gjort det så hade det varit mycket snabbare, och frukterna hade varit kameler.

Igår fick jag tips av Hannes att läsa vad Minter har skrivit om sin digitala uppväxt. Man får inte missa det här om man är det minsta nördig, så gå och läs. Det är som ett långt, personligt brev från en parallell dimension.

Om att misslyckas

Ibland är det svårt. För mig och för andra. Jag gjorde en låt till C-64 för några år sedan, som egentligen var mindre låt än kodexperiment. I grunden är det en vanlig låt, d.v.s. ett paket med spelarkod och data, gjord i en vanlig editor (musikprogram kallas för musik-editorer på C-64, snarare än något i stil med "tracker"). Sen skrev jag kod för att kunna kontrollera filter, puls och lite andra grejer med tangentbord och paddles. Värdena sparades ner till minne, och sedan till disk, och i det färdiga programmet spelades låten och modifierades utifrån de nedsparade tabellerna innan ljuddatan skickades till SID-chippet.

Det som typiskt händer när man sedan släpper en C-64-låt är att gänget bakom HVSC rippar den till en PSID-fil och lägger in den i sin feta (och tydligen elektriska) samling. Det kan gå lite för snabbt ibland. Om man ska till att rippa en låt, så är det första man gör att titta på adressen $1000 efter något som ser ut som en vanlig låt, kolla var den ser ut att sluta, typiskt runt $2000, spara ut detta och slänga på en header med lite info om låten.

Jag ville slippa att rippet gjordes på det sättet, för då skulle man bara höra den omodifierade låten, utan mina filter- och puls-svep och annat blaj. Därför la jag in följande text på adress $0f00 i minnet:

hey hvsc crew, don't disappoint me this time... just saving 1000-2000 and adding a header won't work with this one, ok?

"Svårt att missa", tänkte jag och kände mig nöjd. Inte för att jag blev speciellt förvånad när låten kom med i nästa utgåva av HVSC och de ändå hade misslyckats kapitalt, på precis det sätt som jag ville undvika, men lite löjligt kändes det. Inte ens något så uppenbart som att min ursprungliga fil var ett antal gånger större än en vanlig $1000-låt hjälpte. Det är kul att de vill ha med mina "kompositioner" och så, men de kunde ju låta bli att ha sönder dem i så fall. Det är lite som om en mp3-grupp skulle råka få med ett par minuter brus istället för den riktiga låten.

Nåväl, den har legat där sedan 2006, och idag kom jag på idén att fixa saken. Inte helt trivialt med så förvirrad kod som min, så jag la 20 minuter på det och blev nästan klar. Sen tänkte jag att det var ett tag sedan jag har bloggat om något sjukt nördigt, så nu har jag lagt ungefär lika lång tid på att skriva det här, istället för att gå och lägga mig.

Det gör jag nu istället. God natt! Sov gott och dröm om besjälade datorer!