Solen skiner, men vem bryr sig?

Den här helgen har jag haft ett stort behov av att sitta hemma och trivas, så jag skiter i att vädret är det bästa på länge. Eller inte för mig, eftersom jag har varit där solen bor ganska mycket under de senaste veckorna.

Men i alla fall, dagens halv-överraskning är att nya Motörhead-plattan är riktigt bra. De gör som Ramones och gör sin grej. Ljudet är lite fetare än på den gamla goda tiden, men annars är det ungefär samma kvalitet som på t.ex. Ace of Spades. Kanske är det formatet som är tillräckligt enkelt för att de aldrig ska kunna gå sönder: 3-minuterslåtar som kombinerar röjigt och tungt i olika kombinationer, Lemmys ansträngda men avslappnade sång, vers-refräng, gitarrsolon, sjukt tight och kompetent spelat och det där unika soundet. Det är inget som sticker ut på den här skivan, ingen 1916 eller Orgasmatron, men det är bra. Antagligen hade jag lika gärna kunnat lyssna på någon av de tidigare skivorna, men whatever. Rock out with your cock out, and impress your lady friends, helt enkelt.

Jag läste Scrum and XP from the Trenches av Henrik Kniberg, halva igår, halva idag. Den var bra. Lagom kort för att det skulle kännas som ett vettigt projekt och väldigt insiktsfull. Jag fick en hel del inspiration att reformera hur vi gör saker på jobbet, och eftersom de flesta jag jobbar med ändå läser den här bloggen så kan ni se det som en varning. First you live and then you die.

Mitt liv är fullt av motgångar. :(

Det sistnämnda var helt omotiverat.