Äntligen hemma igen, efter att ha firat jul i den gamla nordiska hedendomens hjärtland, i Blot-Svens hemtrakter i centrala Uppland. Där firade vi satanistisk jul, med black metal-julsånger, obscena prydnader i granen, julevangelium enligt Teratologen, en tyst minut för Gilles de Rais, blod i snapsen för att hedra Erzsébet Bathorys minne, och så naturligtvis det traditionella julbordet med grillad padda, fladdermusspjäll, friterade rödmyror, rödbetssallad med arsenik (till mindre omtyckta släktingar), etterstarkt kaffe med obligatorisk kask, frutti di mare (levande marulk, rutten lutfisk och gammal god surströmming, med stinkande tofu som vegetariskt alternativ), sylta gjord på benmärg från krigsförbrytare, julskinka på överviktiga dalkullor, helstekt spädskunk, halvor av stekt grisägg, strimlade drakvingar och så Gordon Ramsay då.
Ond fortsättning på er! Tips på hur man tillagar brittiska stjärnkockar mottages tacksamt till nästa års högtid.
Visar inlägg med etikett julgranar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett julgranar. Visa alla inlägg
2009-12-27
2008-04-15
Pelle Plutt i Chicago
Okej, så igår kom vi faktiskt iväg till Chicago. Gött. Det var tillräckligt kallt och blåsigt för att det skulle vara lite drygt att vara utomhus. Men fint är det. Jadå. Jättefina, höga hus i lite försiktigt experimentell form. Inte i närheten av att vara lika scifi som Tokyo, men jag gillar sådana här grejer, så jag är positiv i alla fall. Jag ger det VG, eftersom stora städer is the shit. Boing-boing.
Bland det fetaste vi gjorde var att stå och köa i typ 20 minuter för att köpa popcorn för typ 3 dolares. Det var en trevlig kö, och de ostbågiga pocornen var goda, medan de kanderade var riktigt hemska. Blandningen får tummen ner. Kände man sig hungrig så kunde man köpa 23 liter popcorn för 131 dollar. Men då ska man fan vara hungrig. Yo yeah.
En annan fet sak var att vi käkade Chicago-pizza på det nästan ursprungliga Chicago-pizza-stället. Damn, den var tjock, men inte på ett flottigt och saggigt sätt. Medan vi stod och väntade på vårt bord så kom det in en skönt tjock italienare, vars hela uppenbarelse var som klippt ur Sopranos. Om han inte var maffioso så är jag inte data.nörd. Larry Bird. Eller jag vet inte.
På hemvägen köpte jag och Christian varsin PSP. Bland det fetaste var när Christian skulle öppna sin i bilen och hade vissa problem att ta sig in i förpackningen, vilket filmades. LOL! ASDF! QWERTY! Antagligen den mest misslyckade unboxing-filmen någonsin. Eller kanske den näst sämsta.
Sen gled vi runt i en massa malls och skit också, men jag vet inte riktigt vad poängen med sådana inne i stan är, med tanke på hur mycket fetare de är ute i förorterna. Och så fattar jag inte riktigt hur AC:n i mitt rum funkar. Kanske DU vet?
Bland det fetaste vi gjorde var att stå och köa i typ 20 minuter för att köpa popcorn för typ 3 dolares. Det var en trevlig kö, och de ostbågiga pocornen var goda, medan de kanderade var riktigt hemska. Blandningen får tummen ner. Kände man sig hungrig så kunde man köpa 23 liter popcorn för 131 dollar. Men då ska man fan vara hungrig. Yo yeah.
En annan fet sak var att vi käkade Chicago-pizza på det nästan ursprungliga Chicago-pizza-stället. Damn, den var tjock, men inte på ett flottigt och saggigt sätt. Medan vi stod och väntade på vårt bord så kom det in en skönt tjock italienare, vars hela uppenbarelse var som klippt ur Sopranos. Om han inte var maffioso så är jag inte data.nörd. Larry Bird. Eller jag vet inte.
På hemvägen köpte jag och Christian varsin PSP. Bland det fetaste var när Christian skulle öppna sin i bilen och hade vissa problem att ta sig in i förpackningen, vilket filmades. LOL! ASDF! QWERTY! Antagligen den mest misslyckade unboxing-filmen någonsin. Eller kanske den näst sämsta.
Sen gled vi runt i en massa malls och skit också, men jag vet inte riktigt vad poängen med sådana inne i stan är, med tanke på hur mycket fetare de är ute i förorterna. Och så fattar jag inte riktigt hur AC:n i mitt rum funkar. Kanske DU vet?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)