I vår serie av kortfattade avfärdanden av modern filosofisk teori har vi idag kommit till AI-filosofi.
Hur är det nu då, kan en dator sägas ha ett medvetande? Vissa (Dennett, McCarthy etc.) anser det, eftersom medvetande är att utföra en algoritm. Alltså har en termostat medvetande, och termen har mist all sin ursprungliga betydelse och frågan är inte intressant. Andra (Searle) anser att medvetande bara kan uppstå i det material som våra hjärnor består av, och alltså kan inte datorer ha medvetande, vilket det är svårt att prestera några vettiga argument för.
Men vad skulle det innebära att en dator hade medvetande? Vad är medvetande? Tja, säg det. Filosofiskt är den frågan ganska ointressant, ungefär som alla andra definitionsfrågor (vad är konst? vad är kunskap?). Är det inte snarare mer intressant att fråga sig varför vi vill veta om en dator kan ha medvetande? Är det inte en omväg till frågan om vad det innebär att vara människa (eller ett allmänt medvetet väsen av vår typ, vi kan inte bortse från möjligheten av medvetna svanar i kosmos)?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Visst, troligt att jag diskuterar AI-filosofi med någon som kallar sig Datorman.
Fast jag kan nog tycka att frågan om medvetande i datorer är intressant om den leder till att man funderar på förgivettagna epistemologiska grunder (saker ska gå att mäta etc) och sedan likt Heidegger undersöker vad Descartes förbisåg. Misstänker dock att Dennett och Searle inte riktigt funderar åt det hållet.
Apropå hjärnor och datorer så tycker jag det är lustigt när man hör eller ser fel. Jag hoppade till lite över "View my nigger profile" men såg sedan att det stod "View my complete profile". Förklara det, någon.
ul-tomten: Om jag inte har några problem med att diskutera julfirande med dig så borde du inte ha några problem att diskutera AI-filosofi med mig. :(
Jöns: Det är absolut så att man kan komma fram till intressanta saker på alla möjliga områden, men inte om man utför sina studier på det sätt som nämnda proffsfilosofer gör det.
Man kan definiera saker och ting hur man vill, för att underlätta diskussionen. Däremot blir det mest töntigt när man ska någon typ av sanningsanspråk på det (den korrekta definitionen av medvetande är...). Problem uppstår när man ger sig på ontologiska problem utan att erkänna (ens för sig själv) att de är sådana, vilket är standardmisstag 1A bland ovan dissade herrar.
Puterman: Du får inget argument från mig där. Jag menar bara att jag mött få påståenden/frågor utforskandet av vilka inte kunnat rendera något produktivt. Inklusive det definitionsmässigt fruktlösa arbetet med att försöka skapa en motsägelsefri beskrivning av verkligheten, alltså. Eller som min filosofilärare i gymnasiet sa: den här kursen kommer ge frågor, inte svar. Fän, vilken tokkärring!
Skicka en kommentar