i helgen såg jag tre danska filmer: pusher, pusher 2 och pusher 3. de handlar om knarklangare.
i första filmen är det en knarklangare som blir av med knark som han inte betalat för, vilket han får betala för.
i andra filmen är det en knarkare som råkar ut för något liknande, och som mördar sin far, som är gangster.
i tredje filmen är det en knarklangare som blir pålurad godis istället för ecstacy, råkar i trubbel och måste döda några människor.
det som är bra med filmerna är att karaktärerna är intressanta, det är jordigt realistiskt och att de bygger upp en hotfull stämning.
sen gillar jag att någon som varit bifigur i en tidigare film kan få vara huvudperson i nästa. det blir tre olika filmer, istället för tre likadana.
det som är dåligt är att det händer för mycket, det är hela tiden våld, hot om våld och obehagliga misstag som man inser kommer leda till våld. handlingen byggs upp lite för utstuderat.
jag tycker man kan titta på de här filmerna. det är som pulp fiction, fast känns som om det skulle kunna vara på riktigt.
sen känns det på något sätt bra att filmer som handlar om folk som dödar och torterar varandra är obehagliga.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Pusher II: Var verkligen Smeden huvudpersonens far? Det var förstås ett tag sedan jag kollade på den, men jag kan missa även så elementära detaljer ibland.
Word verification: meleee
*burp* Who writes about me
jöns: ja.
puterman: Först tyckte jag du var tokhård som såg tre våldsamma knarkhandlarfilmer samma helg.
Men när jag såg att du lyssnade på Foreigner – I Want to Know What Love Is 7 Nov 2006, 21:01 fick jag hoppet tillbaka!
UL: Somnar man till den låten så drömmer man vackra drömmar sen.
Det handlar inte om förklaringar, utom om precision.
Skicka en kommentar