Visar inlägg med etikett dataspel. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett dataspel. Visa alla inlägg

2010-10-17

Är X kultur, eller är det underhållning?

Naseer skriver om debatten om huruvida spelrecensioner ska hanteras som kulturjournalism eller konsumentupplysning. Diskussionen har tydligen pågått ett tag utan att koncensus nåtts.

När jag skulle skriva B-uppsats i estetik, så ville jag titta på dataspelens estetik. Handledaren var gammal, och tyckte att det var bättre om jag analyserade den gamla goda diskussionen om foto är konst.


Dataspel är konst lika lite som foto, målning eller film är det. Det funkar utmärkt att recensera film både på kultur- och nöjessidorna. De bulgariska svart-vita stumfilmerna recenseras av kulturjournalister, och de amerikanska 3d-filmerna om biljakter recenseras av nöjesjournalister.

Dataspelsentusiasterna kan sluta oroa sig över att bli tagna på allvar. Ingen är tillräckligt gammal för att hävda att dataspel inte skulle kunna vara konst. Allt som är skapat med mening kan vara konst, och är det faktiskt om det accepteras av konstvärlden och Dickie.

Diskussioner kring nya former av media och deras eventuella status som konst brukar bli långdragna, eftersom de ofta förs av människor som inte har någon koll på varken logik.

Logik krävs för att argumenten inte ska hamna på sandlåde-nivå. Teori behövs för att man ska ha någon gemensam grund att stå på i diskussionen. Utan gemensam grund pratar man bara förbi varandra.

Det kan hända att någon hävdar att alla spel är konst, eftersom de är gjorda av någon (man definierar om "konst" till att betyda "artefakt"). Eller att man argumenterar med hjälp av ordspråk eller ordvitsar, som i "eftersom det finns en tidning som heter 'The Art of Knitting' så är stickning konst".


Det är väldigt svårt att avgöra om ett objekt O tillhör en kategori K, om man inte kan komma överens om vad K innebär. (Och glöm inte att mamma och pappa varnade dig för att tänka i termer av kategorier.)

2010-09-30

Sjukt kreativ

Jag kom på en så jävla bra spelidé! Så här är det: man är en haj som har fått alla sina fenor avskurna av en ond japansk kock, som har tänkt koka soppa på skiten. Men utan fenor kan man inte simma! Så man kommer till den magiska hajen, som söver en och gör att man kan glida runt i ett drömlandskap och leta efter sina fenors själ, men är jagad av den onde kockens sinnesjuka gud, som kastar tomater, morötter och sjögräs efter en! Då måste man simma och hoppa och skit och så om man hoppar tillräckligt högt så kommer man ut i rymden, där man måste köra en bil på månen och hoppa över kratrar och undvika rymdvarelser som är gröna! När man kommer till slutet av den banan så blir det krig, så då måste man kriga! Sen hittar man kanske lite fenor, så då kan man simma runt i kriget och skjuta på ubåtar, fast om man blir torpederad så dör man, och då vaknar man upp och inser att man inte kan simma, så då blir man deprimerad och måste gå till psykologen! Men psykologen är en psykopat som ställer skitkonstiga frågor om ens föräldrar och ens sexuella läggning och hur man minst av allt skulle vilja bli dödad! Det visar sig att psykopatologen är den onde kockens bror! Men då får man hjälp av en apa som är skitsöt och ger man honom bananer så får man bonus, dubbelt så mycket poäng! Men får man ingen bonus så gör det inget, för man kan alltid börja om igen och testa att ge honom bananer igen. Om man ger honom morötter så blir allt helt flippat och så blir det en massa tunnlar med psykedeliska mönster på väggarna, och så är det en massa minigames som man inte klarar, där man ska äta piller, eller åka ubåt, eller springa skitfort och vinna OS-guld för att man slår Carl Lewis på 100 meter i OS i Los Angeles 1984. Men om man klarar mindre än 3 av minispelen så åker man ut, men då kan man kvala tillbaks in i spelet genom att skriva shell-scripts skitfort. Sen blir det som ett metaspel där disketten med spelet har kommit bort, så det finns inget spel, utan man bara drar runt och letar efter disketten hemma, och till slut hittar man den under sin dator. Eller om det är ett TV-spel. Det kan finnas olika versioner. Fast är det en cartridge så vete fan vad som händer! Om man flippar ur totalt så får man ett extraliv, men då måste man akta sig extra mycket, för det dyker upp en massa pajsare som man inte vet vad fan de är ute efter! Tiltar man så skakar hela spelet utav bara helvete och sen helt plötsligt blir det skittråkigt, och allt går ut på att bara inte tröttna, men sitter man igenom flera timmar eller dagar eller veckor av monoton skit med bara bruna texturer så kommer man till sista banan, och det är där skiten verkligen lyfter! Där är det som att allt händer på en gång, och man förvandlas till en massa olika grejer hela tiden och måste använda en massa olika verktyg på skit-originella sätt som inte är ett dugg intuitiva och naturligtvis blir det krig igen, så att man måste kriga som fan, typ kriga för sitt liv! Det finns egentligen inget sätt att klara sista banan, förutom möjligtvis att meditera eller göra yoga eller något så att man når insikt om hur meningslöst det är, och det är då man inser hur man ska lösa den sista gåtan. Fast även den är omöjlig! Sen mår man bara dåligt och skär sig i handlederna för att man har bränt en massa tid på ett dataspel och tänker "Vad fan, jag ger det en chans till" och gör man det så kommer man till slutscenen där man helt utan förklaring har fått tillbaks sina fenor, simmat runt en massa i havet och startat ett företag där man säljer begagnade Kalle Anka-tidningar till havsdjur och så blir man rik och flyttar till Beverly Hills och blir ihop med hon som spelade Kelly i Beverly Hills. Sen är det som att man flyttar in i TV-serien och blir polare med Brandon, men just när allt verkar bli perfekt och man får komplimanger av honom för att man har en snygg frisyr så upplöses hela verkligheten i atomer och universum återskapas i en typ av inverterad eller kanske uppochnedvänd Big Bang, och så börjar allt om på nytt. Fast andra gången är det inte alls som första gången, för handlingen är icke-linjär, och man battlar mot goblins, dvärgar, alver, enhörningar, robotar, orcher, hobbitar, spöken, enorma katter, råttor, spindlar, ankor, exploderande lik och andra sådana fantasy-varelser som inte finns i verkligheten. Allt går ut på att få så många hit-points som möjligt. När man har flest hit-points av alla som någonsin har spelat spelet så kommer man till den riktiga slutscenen, för den första var bara en dröm eller något, och där vet jag inte riktigt vad som kan hända, men jag hoppas att jag kommer på ett svar på det, för då tror jag att Electronic Arts eller Illusion Labs kommer utveckla spelet och jag kan spela det på min iPhone på väg till jobbet, trots att jag går till jobbet och så kommer jag bli ofantligt rik och äta en massa fet mat och bli skittjock och skaffa långt skägg, hästsvans, solglasögon och en lång, svart läderrock och bara glida runt och vara skitdryg och kalla de som spelar mina spel och bloggar och twittrar om hur cool jag är hela dagarna för köttbullar. Frågor på det? Du ska veta att jag har jobbat i spelbranschen, så jag har fan koll på vad jag snackar om.