Shenyang, Shenyang

Jag har varit i Kina igen. I Shenyang, där Olof och Moxuan gifte sig. Det var ett väldigt fint bröllop. Hela resan var väldigt lyckad, om än kort och intensiv. Lite för mycket på programmet, lite för få sovmornar. Men jag visar lite bilder istället för att gnälla över sömnbrist. Inte från bröllopet, för jag hade inte kameran med mig, men lite sådana där slump-foton som jag brukar ta istället:



Ovanstående foto visar på en intressant feature på hotellet. Tydligen kan man ta med sig skålen hem om man är en esteemed guest. Eller något.



Nästa intressanta grej: det spelar ingen roll hur bra eller dåligt ett hotell är, man måste ändå alltid ha hiskeliga heltäckande mattor i korridorerna.



Och det spelar ingen roll var man finns i Kina, är man en av de där stensnubbarna som brukar hänga nedanför statyer på ordförande Mao så är man stenhårt koncentrerad och på väg i någon riktning.



Mellan Shenyang och Peking finns det en massa berg. Och dimma.

Mitt Malmö: del 4

People's war until communism! Malmö ligger inte i Peru, vilket nog är bra, men Perus alldeles egna kommunistiska parti finns representerat här i Malmö, vilket man inte kan låta bli att älska. Men finns det några svenska kommunistpartier i Peru, och har de i så fall lika färgglada slogans som Perus kommunistiska parti, med ord som "folkkrig" och "kröken"? Och vilka svenska kommunistiska partier har skäggiga ledare som hänger i himlen tillsammans med Marx, Lenin och Mao?



I motsats till tidigare inlägg i den här serien så är inte Perus kommunistiska parti en plats i Malmö, om man inte räknar platsen de har i mitt hjärta. För övrigt så hoppas jag verkligen att de har rett ut frågan om huruvida konsten måste tjäna revolutionen, eller om icke-revolutionär konst även har existensberättigande. Den frågan torde vara lika angelägen för kommunister, som frågan om det är moraliskt korrekt att skjuta i självförsvar om den anfallande fienden använder mänskliga sköldar är för Nozickianer.

Skål!