Clowner etc.

För länge, länge sedan i ett land långt, långt borta, d.v.s. i Sverige för sådär 50 år sedan, så gick man på cirkus. Man såg vilda djur från Afrika, lustiga clowner och vansinniga trapetskonster. Det var nästan övernaturligt fantastiskt, det var en smak av den vida världen som man hört talas om, men låg så oerhört långt bort att man nästan måste vara en tysk eller engelsk upptäcksresande för att ha varit där. Dr. Livingstone, I presume?

Sen kom TV:n med naturprogram och cirkusföreställningar från Stockholm och Moskva. Och skämt som var jävligt mycket roligare än clowner som drattade på ändan. Och om man istället för på cirkus gick på bio så slapp man lukten av hästskit, som man på grund av industrialisering och därav följande urbanisering och runtfarande i bensindrivna fordon inte längre var så bekväm med.

Cirkus tillhör tiden för världsutställningarna och den gamla sortens naturresurskolonialism. Samtidigt påminner den som medium om TV: någon långt borta bestämmer vad du är intresserad av, och transporterar det till dig. Eftersom du är så utsvulten på allt som är spännande, så är du nöjd med i stort sett vad som helst, som hästar som springer runt, runt, pådrivna av män i lustiga hattar.

Krattor, luffare, död

Gamers aren't lamers, så jag kan öppet erkänna att jag under två kvällar förvandlats till en typ av gamer och spelat igenom ett spel som heter On the Rain-Slick Precipice of Darkness, Episode One.

I början kändes det inte så inbjudande: berättandet gick långsamt och stridssystemet kändes mest lite märkligt. Men när jag väl kom in i det så flöt det på riktigt bra, och det hände i alla fall några gånger att jag skrattade åt de idiotiska skämten. Det är ganska mycket idiotiska skämt. Man slåss mot robotar, luffare, clowner, mimartister, barbershop-sångare, soptunnor och slutligen en ondskefull gud, med en kratta som främsta tillhygge. Det är ett RPG, så det är fullt med experience points, hit points, tärningar och weapons upgrades. Och urin.

Prestandan känns lite halvtaskig, jag kan inte dra upp det i full skärmupplösning utan att det blir slött, men det funkar att spela i lägre upplösning också.

Det finns en tvåa, som jag också kommer spela. 15 dolares för ett spel som tar två kvällar att tugga sig igenom är helt okej för mig. Rekommenderas, speciellt om man gillar skämt om urin.