Topp 3 2007

Ja, det var väl dags att avslöja Malmö-juryns resultat för musikåret 2007 då. Av de cirka 3 ppm av årets skivutgivning som jag har lyssnat på, så är det tre skivjävlar som har varit lite bättre än de andra.

Tredjeplatsen går till kanadensiska Basia Bulat, för skivan "Oh My Darling", inte bara för att hon har en så fin hatt på sig på omslaget. Inte heller bara för att hon har en ganska speciellt röst och skriver bra låtar, utan även för att hon har den goda smaken att ta en del udda grepp i arrangemangen. Jag tänker mest på de galna handklappningarna och speed metal-trummorna i "I Was a Daughter", som är min favorit på skivan. Populära taggar på last.fm: folk, singer-songwriter, indie, female vocalists och seen live, så man skulle kunna tro att det är helt meningslöst, men det är det alltså inte.

Andraplatsen går till svenska The Field, och det inte bara för att alla andra också har honom på sina årsbästalistor. Jag tycker att det är roligt att han lyckats få till en typ av techno som känns fräsch, såhär 20 år efter genrens genombrott. Det går att lyssna både aktivt och passivt till musiken, och även om det känns som om han bara kan ett trick, så använder han det på ett mycket effektivt sätt på "From Here We Go Sublime". Som grädde på moset så finns några riktigt sköna missar i mixningen. Bästa låten heter "Mobilia", bara en sådan sak.

Störst, bäst och vackrast för året var en annan svensk, Erik de Vahl, som verkligen fick till det på "Oh! My Spine". Redan förra skivan var väldigt bra, men här har han släppt loss de mentala störningarna lite mer i låtskrivandet. Här finns det plats för både chippigt sköna Brdzola, den toksvängiga pophiten "My Spine/Our Spine" och en nedbrusad version av en låt av en gammal kommunist-sångare med det skitroliga namnet Bruno Bran. Över huvud taget är det så mycket brus och skojiga samplingar att det inte hade behövts såhär bra låtar, men jag tar av mig hatten och niger sött av tacksamhet. Tråkigt nog så äger jag inte den här skivan, eftersom den bara släpptes i 100 exemplar. Skivan finns, som jag berättat tidigare, på Erik de Vahls hemsida, så alla som inte har laddat ner den redan måste göra det nu. NU! Lyssna på någon Judas Priest-låt där de säger "do it" baklänges, om du inte känner dig sugen. Bra musik, bra musik.