Nu är det dags för nyheter från TT, idag presenterade av Mats Odell:
Jag fick en total shoe makeover på Löplabbet i onsdags. Det var roligt: jag blev speglad, filmad, avklädd, pronationsuppskattad och uppskjörtad, men nu har jag ett par nya fula skor. I morse tog jag dem på jungfruresa längs Kungsgatan. De fungerar, även om jag inte riktigt gör det än: frånsett språngmarschen till tåget i Göteborg i torsdags så har min ynkliga lekamen utsatts för ytterst ringa exercis av detta slag sedan förra sommaren.
Igår såg jag sista avsnittet av Battlestar Galactica. De knöt ihop det bra på slutet, och färgtonen förändrades. Det är synd att det är över, men samtidigt har jag tyckt att avsnitten på slutet har varierat lite i kvalitet, medan de tre och en halv första säsongerna genomgående var väldigt bra. Sista avsnittet var kaotiskt, religiöst och tårögt på ett värdigt sätt.
Jag ska köpa en Macintorsk och bli Mac-taliban. Eller jag tänker mig i alla fall att jag ska utvärdera om det passar mig bättre eller sämre än Linux. Jag har en känsla av att jag inte kommer komma fram till något klart svar på den frågan, men jag hoppas på att Steve Jobs ska överraska mig.
Idag avgörs världscupen i längdskidåkning. Majdic eller Kowalczyk? Cologna eller Northug? Eller, ännu mer spännande: är det här första gången någonsin, i någon idrott, där herrtävlingen har avgjorts innan damtävlingen? Inte för att vi ska ta det som ett tecken på att FIS ledning anser att damtävlingen är viktigare, men kanske i alla fall att de inte ser kvinnor som missbildade män.
Det anses allmänt att Peste Noires första fullängdare, La Sanie des siècles - Panégyrique de la dégénérescence (jag copy'n'pejstade titeln, om det är så att du undrar), är bättre än den andra, Folkfuck Folie. Det finns två saker som talar emot den allmänna opinionen. För det första så är "Folkfuck Folie" en helt fantastisk titel, oavsett vad det kan tänkas betyda. För det andra så kan man se Folkfuck Folie som en råare, rockigare reaktion mot att La Sanie kanske blev lite för polerad och symfonirockig, och faktiskt lite för snygg här och där. Båda skivorna är hur som helst under av kreativitet och musikalitet inom black metal-formeln, endast överträffade av originalet och förebilden Burzum.
Vi avslutar med en av Gubben Eriks grunnor: Gäster - en sorts parasiter?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Det är molnigt.
C'est folie!!
Var det inte: Gäster - en sorts paddor? Fast jag minns inte. Jag minns dock:
Sorg är en känsla.
Apropå OS X så kommer du nog att upptäcka att det Unix-mässigt är rätt likt, tja, BSD. Root-kontot är av per default och man får sudo:a sådana angelägenheter istället. Alla grafiska applikationer (såtillvida de inte är direktportade från andra Unix-varianter) kör sitt eget race och använder inga Unix-preferenser. Förutom Unix standarduppsättning finns det en grupp kataloger såsom Users, Applications, System och Library.
Tjö!
Sådana där saker känner jag redan till, efter att ha fightats med föräldrarnas Mac, när jag försökte använda den till att skriva C64-kod. Men jag måste ha en egen datamaskin och använda den ett tag för att se om det duger.
Uppenbara fördelar med Mac är sådant där som kan vara knepigt i Linux, typ att confa saker, hårdvara, vissa typer av program som aldrig riktigt lyfter. Uppenbara nackdelar är att jag trivs väldigt bra med vissa saker under Linux, men förhoppningsvis bidrar BSD-grunden i MacOS till att systemet känns lika transparent. Troligtvis kommer jag trivas mindre bra med att mera saker eventuellt måste skötas via GUI, t.ex. spela film och musik. Men om mplayer och mpd finns så har jag inte mycket att klaga på.
Satt och läste på lite om XCode idag, och det verkar som om det finns ganska mycket trevliga verktyg runt omkring, för att debugga och profilera. Men hur är den grafiska debuggern? Det får vi se, eventuellt så tidigt som nästa vecka.
Annars kände jag mig mer osäker på om det var just Gubben Erik han hette, än på själva citatet. Du har nog rätt, dock.
[wv: dyerdroo]
När jag tänker på det där citatet dyker det upp ett namn i huvudet som är svårt att förklara: Arvid. Kanske var det så han hette. Jag har för mig att gubben Erik fick i sig allt han behövde genom en daglig diet av kaffe, hårt bröd och snus. Till skillnad från Doktor Kaiser äter han dock inte snus.
Grafisk debuggning: förutom gdb och annat som en väldigt cool DVP:are som jag inte minns namnet på berättade att han aldrig använde (han skrev perfekt kod), finns det ett program vid namn Instruments som innehåller diverse andra debuggningsverktyg för att testa allt från performance (prestanda?) till minnesallokeringar och liknande.
Mplayer finns men vad mpd är för gottet att sätta tänderna vet jag inte riktigt, men det verkar som det finns också. Annars kan man nog lösa de flesta av de problem med MacPorts, som är liknande apt i Debian:
http://en.wikipedia.org/wiki/MacPorts
Skicka en kommentar