Julkaffe 12 av 24: Monsooned Malabar

Hej!

Jag har druckit kaffe! Mörkt, fylligt och utan någon syra, som markeringarna på påsen visar! Första klunken tycker jag att det är trevligt. Sen känns det lite ospännande. Sen börjar jag tycka att det känns platt och färglöst. Det känns också lite grann som om jag skulle ha druckit för mycket kaffe. Det är i och för sig bara dagens andra kopp, men jag är ganska tom i magen. Det snöar ute. Det kommer någon sådan där modern musik, som mest är takt och ljud och ingen melodi, ur högtalaren på kökshalvön. En elektrisk ljusstake lyser i fönstret. Jag sitter vid köksbordet och skriver. Bra.



Det blir 2,5 av 5 bönor den här gången, kanske lite i överkant, men det blir en halv extra för att jag tyckte att det var gott till att börja med.

Dagens recept: flygande Ruben

1. Laga en alldeles utmärkt köttfärssås.
2. Blanda med alldeles utmärkt risoni.
3. Dela upp i många små portioner.
4. Försök mata ungen. Det blir nej på det.
5. Fundera på att kasta alltihop. Typ 30 måltider. Inte okej.
6. Mosa i en halv banan.
7. Sonen äter glatt.

Rätten heter Flygande Ruben. Jag skulle kunna tänka mig att äta det själv, om någon typ hotade mig med pistol eller något.

Vår härliga matresa

Ja fy fan...

Mat som är dum i huvudet

Plötsligt slog det mig: jag gör alldeles för lite saker som är helt dumma i huvudet! Jag borde göra mer saker som är helt idiotiska! Jag vill helt enkelt ha lite mer CP i mitt liv. Eftersom jag höll på att laga mat när jag fick min insikt så insåg jag att jag borde laga mat som är helt dum i huvudet.

Igår kväll gjorde jag ett första experiment med mat som är helt dum i huvudet. Det blev inte helt lyckat, men jag är nybörjare och kommer nog bli bättre på det med tiden. Här är receptet:

Blanda följande i en kastrull: fyra plommon-tomater, en liter vatten, en rejäl sked keso, två påsar Lipton red tea, en matsked skånsk senap, salt, peppar och gurkmeja. Koka skiten i två timmar. Servera i djup tallrik, med lite olivolja.



Tyvärr blev det inte helt lyckat, det smakade rätt okej, sådär som det lätt gör om man kokar en soppa i ett par timmar. Men jag lärde mig ett viktigt CP-trick: keso som kokats i två timmar får en härligt gummi-artad konsistens. Där har jag något att bygga vidare på!

Utdrag ur loggboken

Igår var vi ner till San Jose och tittade på The Winchester House. Ganska kul att ha varit där, men det är synd att jag inte råkade vara typ 10, snarare än lastgammal, för då hade jag nog uppskattat det betydligt mer.

I förrgår var vi ute och gick som bara fan. Först var vi till Guitar Center, eller Russ och Chris var dit, medan jag gick upp till Guitar Center-parken och tog det lugnt. Sen gick vi ner till Mission och letade efter Amerika-strumpor och åt en burrito. Sen promenerade vi till Haight-Ashbury via Castro och en kulle med fet utsikt. I Castro drack vi något kallt, sen gick vi tillbaks mot stan, stannade till på fjolårets favorit The Hydeout och drack något annat kallt. Sen var vi möra, och lyckades bara palla oss bort till China Town för middag, och en bar mittemot hotellet för lite mer öl.

Min förkylning har inte riktigt lagt sig, utan jag har förföljts av en retsam hosta, men det känns som om den verkligen är på väg att lägga sig nu. Ganska skönt, för imorgon börjar Atlassian Summit, och jag har ingen lust att sitta och hosta inne på föreläsningar. I påsen man fick när man skrev in sig så fanns det bland annat med en enormt stor t-shirt (one size fits all lardasses) och en liten påse vulkanaska.

Igår var vi och åt middag på The Stinking Rose, en italiensk restaurang som har vitlök i allting. Trevligt nog så hade de inte gjort så mycket gimmick av det som de kunde ha gjort: det där med vitlöken var inte överdrivet. Rekommenderas!

Jag har inte tagit ett enda foto än. Jag satsar på att få till en helt foto-fri resa, det hade varit något!

Experiment med matprodukter

Du, trogne läsare av denna blogg, är bekant med mitt stora intresse för matprodukter. Idag har jag framställt flera matprodukter som jag aldrig har prövat på tidigare. Ska man göra palak panir så måste man ha panir:


"Vad är det där för jävla degklump?" frågar du dig. Det är ingen jävla degklump, det är panir, en typ av ost. Den är ganska enkel att få till. Jag gjorde så här: en liter feting-mjölk i kastrull, koka upp, tillsätt en eller ett par teskedar citronsaft, rör och vänta på att det ska skära sig ordentligt, sila genom en duk eller något, knyt ihop och låt ligga någon timme. And yes, it was a success.

Paniren är en av två huvudsakliga ingredienser i palak panir. Den andra är spenat. Det går typ till så att man hettar upp olja, drar i kummin, lök, koriander, en hel chili, avvaktar ett tag, drar i en hel del hackad spenat (jag borde ha haft mer än jag hade, men det är ett välkänt faktum att man inte har mer spenat än man har), vänder ihop spenaten och kryddorna, saltar, kanske tillsätter lite vatten och låter puttra, drar i valfri mängd grädde och tärnad panir och garam masala och sen är det nästan klart. Så här såg min spenat-fattiga variant ut:


Som synes serverade jag med JIRA-ris. Frågor på det?

Stupid guy vs. food

Jag satt och tittade på Man vs. Food och funderade på hur det skulle vara att tugga i sig en habanero, bara sådär. Jag började känna mig lite sugen på att faktiskt göra det, och jag hade en liggande i kylskåpet. Turligt nog så var jag tillräckligt vuxen för att inse att det var bättre att ta det lite pö om pö, så jag valde en chili istället.

Jag har aldrig gjort det här förut, så det var lite spännande. Jag bet försiktigt av spetsen på chilin. Det smakade som paprika. Vanlig, röd paprika. Okej, det var väntat. Jag tog ett par tuggor till. Efter ungefär en tredjedel började det kännas att det inte var en vanlig jävla paprika. Jag började svettas i hårfästet. Men det blev inte så mycket värre. Det tog mig säkert en halvtimme, men sen var det gjort. Tungan brände en aning, men det var lugnt. Chili och vatten var ingen kulinarisk höjdpunkt, så jag började fundera på middag... Ost, kex och chili? Klart du ska, mongo!



Att jag hade persilja upptäckte jag när jag öppnade kylskåpet. Kombinationen var subtil. Chilin brände igen, osten dämpade, och persiljan kontrasterade på ett vackert sätt. Det var inga problem att få i sig nästa chili, även om brie-osten hade behövt någon dag till i rumstemperatur.

Som synes på bilden så är det inte så himla mycket mat på tallriken. Jag behövde något mer. Jag tog en portion till, fast andra gången bytte jag ut chilin mot ingefära. Det blev något av en överraskning. Tuggar man i sig ingefäran sakta så riskerar man inte att bränna halsen, det blev inte speciellt hett, men däremot började det brinna en aning runt munnen. Och ingefära kan vara ganska hårdtuggad när den är på det humöret.

Inte helt oväntat kom jag under denna utsökta måltid att tänka på den gamla klassikern från Djäknegatan: tunnbröd, apelsinmarmelad och jalapenos. En oväntad delikatess, som alltid gör en glad. Tröttnar man på att vara glad så kan man lägga till majonäs också, för det blir helt jävla hemskt.

Mer skit kommer så småningom här på matlagningsbloggen.

Process för framställande av en specifik matprodukt

• Krossa en liten vitlök, hacka två lagom starka chilifrukter och två schalottenlökar.
  
• Häll olja i gryta och grunda med lite curry, garam masala och koriander.
  
• Ha i ovan nämnda hackade och krossade objekt i ovan nämnda gryta.
  
• Hacka ett gäng tomater och ha i grytan när det känns rätt.
  
• Krydda med senap, salt, chiliflingor och mer curry, garam masala, koriander och lite vatten.
  
• Riv i ett par morötter och en bit ingefära.
  
• Koka i typ en halvtimme.
  
• Koka en mängd röda linser i separat kärl i sådär 10 minuter.
  
• Häll av linserna och dra ner i grytan.
  
• Tillsätt en mängd kikärter och del cocosmjölk.
  
• Låt puttra tills riset är färdigt.
  

För att få den där riktigt indiska känslan så vill man kanske ha en lassi till, men jag hade ingen, utan tog ett glas Carlshamns blåbärssoygurt istället, vilket väl typ är som en svensk lassi.

Män som hatar grisar

TV-bönder sysslar med djurplågeri och Vellinge-moderater njuter av livet genom att skjuta rådjur med explosiva golfbollar.

"4 § Djur som föds upp eller hålls för produktion av livsmedel, ull, skinn eller pälsar eller för att användas för ändamål som avses i 19 § eller i tävling skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt."

Grisar på betonggolv, kor och hästar i bås, höns i burar, det finns knappt några djur inom livsmedelsindustrin som kan bete sig naturligt, så att tjafsa om djurplågeri i enskilda fall är mest löjligt.

Det finns gott om goda anledningar till varför bacon inte är årets matprodukt.

Lotus 1-2-3

1. Dagens matproduktrecension: tomte-latte med saffrans-biscotti på Espresso House. Första tuggan av biscottin smakar saffran på ett ganska härligt sätt. Andra tuggan är mest socker. Sen fortsätter det så. Tomte-latten är en vanlig latte med massor av extra socker, vispgrädde ovanpå och kardemumma (ej att förväxla med författaren bakom verk som "Två år i varje klass" och "Sigge Nilsson och jag"). Eventuellt finns det espresso där någonstans i bakgrunden. Fruktansvärt sött, och kardemumman funkar inte alls lika bra som kanel kunde ha gjort. Jag fick inte i mig hela. Tur att jag intog den ironiskt, annars hade skämtet kunnat handla om mig, snarare än om matprodukten. Äsch, vem försöker jag lura, skämtet handlar alltid om mig.

2. Dagens bokrecension: Big History av Cynthia Stokes Brown. Ämnet är hisnande, men den här boken är inte bara hälften så tjock som David Christians Maps of Time, utan även ungefär en tiondel så sammanhängande. Dessutom kom den ut ett par efteråt. Så vad är poängen, när den mest känns som en förkortad utgåva av Maps of Time? Hela poängen med big history är att skapa sammanhang, en berättelse om universum som ersätter religionens i ett sekulärt samhälle. Här försvinner det till stora delar, även om det knyts ihop igen precis på slutet. Antagligen har den en poäng som inkörsport till de tyngre grejerna. Lite sådär som man är dömd till ett liv som heroinist på plattan om man röker en fet jävla holk.

3. Dagens skivrecension: Yoshimi Battles the Pink Robots av Flaming Lips. Jag vill inleda med att påtala att Flaming Lips är ett av tidernas sämsta bandnamn. Jag glömmer alltid bort det. Sen fattar jag inte att jag glömt bort hur bra den här skivan var. Eller att jag slutade lyssna på den vid något tillfälle. Produktionen balanserar vackert mellan blajigt och storslaget och lyfter det tillbakalutade materialet, som i och för sig är väldigt bra i sig, men som hade kunnat bli aningen segt om det framförts med ett mer konventionellt ljud. Vad hade Steve och Donna sagt om det här?

Inlägg nummer 666: Vegetarisk kartong

Ja, det här är verkligen inlägg nummer 666 på den här bloggen. Inte mycket mer att säga om det, tror jag, förutom Hail Satan.

Jag är fortfarande i San Francisco, men orkar inte blogga så mycket, eftersom jag är på WWDC hela dagarna och är för slut på kvällarna. Eller för full av mat och öl. Eller för slut på grund av det.

Maten är dålig på WWDC, det har jag redan konstaterat. Writeroom är bra, däremot. Men för någon dag sedan så bestod den vegetariska lunchen av någon typ av "wrap". Min "wrap" innehöll inte bara någon trist blandning av sallad och annat typiskt vegetarisk "wrap"-fyllning, utan dessutom något som inte gick att tugga. Först höll jag på att tugga i mig en liten bit, men spottade ut den, eftersom den var hård och obehaglig. Några tuggor senare dök en mycket större bit upp, och jag kunde identifiera det otuggbara materialet som kartong. wtf? Steve Jobs, varför gör du detta emot mig?

I övrigt: jag vet inte.

Gyllene Kina

Var på Golden China i Uppsala i helgen, tillsammans med Jon, Anna och Frej. Jag är lite orolig för det stället. Det var tidig lördag kväll, och vi var de enda gästerna. Menyn var dankig, serveringspersonalen kunde varken svenska eller engelska speciellt bra och de har inget utskänkningstillstånd. Men maten var riktigt bra, sådär som den bör vara om det är en riktig kinesisk kock som lagar den. Så en uppmaning till alla som bor i Uppsala: gå dit och ät så ofta som möjligt, så att restaurangen blir kvar! Do it!

Pristävling!

Dock utan något vettigt pris. Men whatever. Hjälp mig fixa en fin ikon till Lister. 512x512 pixlar i något vettigt format, typ PNG. Den som vinner, vinner inte bara juryns gunst utan även äran i att ikonen kommer synas på skärmen hos alla som kör Lister för att unfuxxora Xcode.

Som inspiration så erbjudar jag följande ord och fraser:

- White ninja
- X
- Kärlek
- Ödlor
- Dans
- Bra data
- Matprodukter.
- Food products.
- Spökis hoaaa... hoaaa...
- Trollstav
- Spijkenisse
- Listor av saker man vill göra
- Nu får du väl för i helvete ta och kamma till dig!
- Dödskalle

Men gud så hemskt det här var då

Läser i DN att Åhlens beslutat sig för att sluta sälja dunprodukter, sedan det framkommit att änder och gäss plockats levande. Tydligen en form av djurplågeri av någon form av söta djur, som inte är acceptabel. Skandal, helt enkelt. Det påminner om andra djurskandaler, i stil med katter som pälsdjur och hundar som mat.

Men seriöst, om det här är så jävla hemskt, så är det tur att det finns så lite kunskaper om hur de djur vi äter (eller "ni" snarare, jag är alldeles för moraliskt högtstående och allmänt härlig för sådant beteende) behandlas innan de tas av daga. För runt 10 år sedan hade Hemköp planscher uppe i sina butiker, med en bild på en Belgian Blue och text som lydde något i stil med "när vi hörde talas om Belgian Blue så kunde vi knappt tro våra öron [...] vi skulle aldrig sälja sådant". Okej, så att de fortfarande, 10 år senare, säljer kyckling betyder att de antingen är dumma, ljuger eller inte har koll på sina varor. Vilket oväntat beteende, sådär i gränslandet mellan moral och profitintresse!

Kallt, varmt etc.

(Det här bloggpostningen tar upp olika temperaturer, speciellt med avseende på deras effekter på matprodukter.) En sak jag inte fattar är varför kaffet måste vara varmt. Eller maten. När det är varmt ute är det bättre med kalla matprodukter. Tycker jag. Matprodukter. Jag ville bara säga det igen. Själv gillar jag inte när maten eller drycken är riktigt varm, eftersom jag inte tycker om att bränna mig på tungan. Kallt kaffe är lika gott som varmt, sallad är bättre än kött och potatis. Och andra matprodukter. Men jag vet att du inte håller med, högt ärade läsare.

Några olika sätt att skriva "matprodukter":

• Matprodukt. (Singularis skänker en viss elegans åt uttrycket.)
• Mat-produkter. (Bindestreck gör att det ser aningen mongo ut.)
• MatProdukter. (Troligtvis en lista över olika matprodukter i ett Java-program.)
• MatProdukt *MatProdukter = NULL; (Nu har vi gått över till C.)
• "Matprodukter". (Citerat.)
• m47pr0duk73rz (Matprodukter för eliten.)
• Food products. (Direktöversatt till engelska, där det är korrekt att särskriva.)
• Da brodzcszjie produkt. (En gissning på vad "matprodukter" skulle kunna heta på polska.)
• http://www.matprodukter.nu/ (Matprodukter på internet.)
• mATPRODUKTER. (Reverse case. Mycket sällsynt. Uppstår oftast då Caps Lock-tangenten har tryckts ner av misstag.)

Såja. Nu har vi rett ut det också. I en annan bloggpostning kanske jag kommer lista exempel på olika matprodukter.