Italien

nu är jag i ett land som heter italien. Jag har ingen data med mig på jag bloggar med mobilen. På här bra går det. Nu orkar jag inte skriva mer om det. Hej då!!!!!

Är det påsk?

Nej, jag har ju ätit melon!

Hur pratar man med Kjell?

Jag tänkte skriva något om en sak jag tycker är väldigt bra, och funderade lite på vad jag skulle skriva om den. Jag kom fram till att det jag helst skulle vilja säga är något i stil med "det tycker jag är bra", min standardformulering för uppskattning, när jag inte har tonfall och gester att ta till. Det är frestande att ta till absurdistiska uttryck när man gillar något, men jag är varken John Darnielle eller Magnus Reitberger. Jag är inte så fantasifull. Och om man börjar prata om herkuleiska prestationer så fort man vill säga att man gillar något, så finns det en risk att folk tröttnar och skiter i vad man säger. Nu vet jag inte i vilken utsträckning folk faktiskt bryr sig om vad jag säger, men det vore ju trist att förvärra saker, oavsett utgångsläge.

Och genom att gå till en metanivå slapp jag dessutom ta ställning för en TV-serie, vilket tilltalar mitt pissintellektuella samvete. Göttans!

Trött

Sedan jag kom hem från USA har jag hunnit vara i Alunda över helgen och ta "en öl". Ikväll spelar Explosions in the Sky på Debaser, men jag orkar inte. Jag orkar inte blogga heller, så jag länkar istället: Överraskande fotbollsfest på Ekebyvallen. För att inte tala om Johnny Bode. Det blir inte mycket bättre än så en dag som denna.

Donald Knuth

När jag läser den här intervjun med Donald Knuth så känns det som om mitt huvud skulle explodera. Inte för att han säger saker som är svåra att greppa, utan för att han säger saker som är självklara. Det är som att läsa Heidegger: när han säger något som är originellt så känns det ändå som om man redan visste det, eftersom det är så uppenbart.

H.emma

Nu är jag h.emma. Resan gick bra, åtminstone för mig. En äldre man som satt brevid mig tuppade av och de körde klassikern "Finns det någon läkare på planet?" Sådana situationer trodde jag bara uppstod i Svenska Mad. Det verkade inte vara så farligt, så med J.esus hjälp mår han nog bättre nu.

På planet pratade jag ett par timmar om den amerikanska kontra den svenska p.appersindustrin med mannen som satt brevid mig. Han jobbade i p.appersindustrin.

Nu sitter jag och chillar med en f.olköl och E.rik Enocksson. Och mitt härligt röda jordgubbstema i Windowmaker. Jag ska inte kolla jobbmailen förrän på måndag, så tills dess kommer Outlooks sjukt sega inbox fyllas på med mail från folk som inte vet att jag inte är i Libertyville längre och att jag känner mig smutsig bara av tanken på att ha något med det där projektet att göra igen.

Morgondagens projekt: tåg till Uppsala, buss till Alunda och väldigt mycket PSP-spelande. Dagens projekt: att inte somna förrän ikväll, för att fixa jetlaggen.

He om he!