2006-05-25

Som Bard's Tale, fast bättre

Jag ska åka en del tåg i helgen, så jag kollade in lite mobilspel att fördriva tiden med. Hittade ett som hette Legacy, spelade demoversionen i en minut och bedömde det som spelbart, köpte det och har nu lagt halva dagen på att döda ödlemän, druider och enorma spindlar, samla nycklar och dricka magiska drycker. Upplägget liknar gamla spels om Bard's Tale och Might'n'Magic, fast man går inte in i något speciellt läge när det drar ihop sig till strid, utan man dunkar på monstren i samma miljö som man går runt i. Dessutom är det mycket färre strider än vad det är i de gamla spelen, så man slipper slåss hela tiden. Uppdragen är fler och hyfsat varierade och ja... man fastnar. Dessutom finns det en massa extra världar att köpa till. Hela konceptet rekommenderas varmt. Eller som jag skulle säga om jag jobbade som säljare hos Redshift: "Köp, spela, die in pain!"

4 kommentarer:

UL-Tomten sa...

Ser ut som en EotB-klon.

Men du; betala för ettor och nollor, hur PK är det?

Jöns sa...

Jag tänkte också på Eye of the Beholder, en bra utveckling av det gamla Bards Tale-konceptet. Men slåss man med monstren i realtid eller inte?

Man borde göra någon undersökning på huruvida för mycket realism inverkar menligt på spel. Personligen tycker jag ju förstås det är mycket roligare att spela Might and Magic och Phantasie-liknande spel än de senaste 3d-vidundrena även om grafiken och ljudet gärna får vara bra.

Annars går ingenting i spelkänsla upp mot den mycket hotfulla stämningen man fick i Phantasie III när man helt utan förvarning plötsligt fick upp dialogen "An encounter!" och stod inför 10 sniverlings.

Det här ska jag nog skriva något om.

Jöns sa...

En annan grej: när jag spelade Ultima V på den gamla goda tiden var jag införstådd med att det fanns 7 "dungeons" med specifika namn som Hythloth, Deceit, Covetous etc. Och så när jag har gjort nästan allt och ändå inte har en ledtråd till vad jag ska göra för att lösa spelet hittar jag en gigantisk vulkan i underjorden där det finns "the collapsed entrance to the dungeon Doom". Jag hittade alltså en okänd dungeon mitt ute i ingenstans där spelets slutstrid skulle stå. Försökte på den tiden förklara den närmast religiösa uppenbarelsen detta gav mig men ingen annan förstod riktigt poängen.

puterman sa...

UL: Betala för ettor och nollar är helt okej i min värld. Eftersom jag jobbar med att ordna in ettor och nollor i paket som kan säljas till folk för pengar, så skulle det kännas lite underligt att vara med i Piratpartiet. Dessutom får man tänka på att dataspel är konst, medan nyttoprogram bara är mekaniskt framställda. Alltså kan man betala för ettor och nollor om de bygger upp ett spel.

Jöns: Det som är så jävla bra med det här spelet är att det är helt turbaserat,
man slipper alltså få panik med att hitta rätt trollformler medan en cloud
giant med damp står och mosar ens party.