Kyllä Minttu Tampere

Några skillnader mellan Tampere och Malmö:

• Finnländare har trafikvett: de går som regel inte mot rött.
• Finnländare har inget trafikvett: de cyklar som regel på trottoaren.
• Tjejer i Tampere har ofta rosa hår.
• Killar i Tampere lyssnar ofta på hårdrock.

På ett TV-program från BBC World (som sändes till min TV på hotellet i Tampere) så visades ett inslag om något land i Afrika (kan det ha varit Ghana? det kan ha varit Ghana) där begravningsbranschen enligt någon government official var den snabbast växande branschen. Begravningar är glada tillställningar, där likkistan ofta är utformad för att avspegla den avlidnes liv. En långtradarchaffis kanske begravs i en likkista formad som en långtradare, en cola-drinkare i en cola-flaska och en sekreterare i en penna. Vansinnigt och samtidigt helt okej med mig.

Om man inte var nöjd med kanalutbudet på TV:n (fem finska kanaler, ovan nämnda BBC World, EuroSport med finsk kommentator och en tysk kanal) så kunde man betala för att se film. T.ex. så kunde man se "The Last King of Scotland", som kategoriserades som "comedy", och "An Inconvenient Truth", en film i kategorin "soap/melodrama/folkloric". Du tror jag ljüger. Det gör jag inte.

Jag hade 17 euro kvar i kontanter (uttagna i en finsk uttagsautomat som hette Otto) när jag skulle hem, så jag köpte en flaska Minttu i taxfreen. Jag har smakat drycken i fråga förut, och hade för mig att den var en ganska lättdrucken mint-smakande spritsort. Det jag inte mindes var att den var fruktansvärt söt och lite sådär sockrigt likörig, med en konsistens någonstans mellan vatten och sirap. Jag överdriver, men den här kommer det ta tid att dricka ur. Ni är välkomna över att smaka, om ni skulle ha vägarna förbi.

Tampere är ungefär lika stort som Uppsala, men har ett centrum som är centrerat runt en enda gata, Hämeenkatu ("hamngatan", gissar jag på att det betyder). Det finns många Hesburger längs den, men kanske ännu flera kebabställen.

Det är lite dyrt i Finland. Inte så mycket, men litet dyrare. En kväll när jag var trött (och hade suttit och druckit öl på random på en uteservering med ett gäng ganska roliga punkare) så orkade jag inte gå ut, utan åt middag på hotellet. Jag fick en riktigt sunkig wok och en Lapin Kulta för 18 euro. Hurra och tack! Men efter fem öl är jag inte den som är den, utan betalade med en tjuga och bad dem behålla växeln.

Tamperes flygplats får den i Skavsta att se ganska imponerande ut. Jag var lite tidigt ute, och hann läsa hela "Den röda lyktan" av Su Tong innan jag gick genom säkerhetskontrollen. Det var nästan folktomt, och det hela kändes mer som att sitta på busstationen i en ganska stor svensk stad. Timo berättade att det är populärt att flyga från Tampere med RyanAir till Stanstead. Flyget till Kastrup verkade däremot inte vara någon lokal favorit.

Det kostar ungefär 15.50 att ta taxin till Hervanta, där man arbetar om man är i IT-branschen. Det är ett sådant där teknik-område långt utanför stan, komplett med teknisk högskola, så att de lokala näringsidkarna ska ha en schysst rekryteringsbas. På det stora företaget där jag var på besök var det nästan folktomt, eftersom alla finnländare har semester i juli, men de som var på plats la ganska mycket tid på att spela Wii Sports i lunchrummet. Så ska det se ut!

Flyget hem var 20 minuter sent. Tåget hem från Kastrup var också sent, och fullt. Inte Tokyo-fullt, men där fanns i alla fall en överklasstant som la resan till Malmö Syd på att gnälla på att det var fullt, och resan mellan Malmö Syd och Malmö Central på att smygröka på toaletten. Det är skönt att man kan få lite underhållning när man är ute och reser.