2017-12-10

Att vara övertygad

Det finns finns få saker som så totalt sänker någons trovärdighet som den här skadeglada, tvärsäkra politiska övertygelsen som man ser på nätet. Apoteksmonopolets avskaffande: kan man säga något negativt om det så har man därmed i stort sett bevisat att högern har fel och vänstern har rätt. Kan man däremot slå hål på det negativa, det kanske var dåligt redan på monopol-tiden, då har man (i stort sett) bevisat att högern har rätt och vänstern har fel.

Politikerna själva gör de här grejerna hela tiden. Man är inte bara övertygad, man vet att den här nya arbetsmarknadspolitiska åtgärden kommer att skapa miljontals nya jobb. Precis lika säkra är motståndarna på att den inte kommer ge några jobb, eller inte några riktiga jobb, eller åtminstone inte några riktiga jobb som någon borde vilja utföra, eller i alla fall inte några jobb som kommer vara speciellt länge, eller i allra värsta fall i alla fall inga jobb som långsiktigt kommer främja integrationen.

Jag skulle vilja se tyckare och politiker som erkänner att de inte vet. Man kanske skulle kunna prata mer om att pröva på åtgärder. Att man inte vet, men att man har gott hopp om att all världens problem kommer lösas genom att höja momsen på krasse. Eller sänka den. Men av någon anledning är det inte trovärdigt att inte låtsas som att man kan förutse framtiden. Hävdar man att man är synsk så är man mer trovärdig. Än vem då, liksom? Enok Sarri? (Inget ont om just honom, saligt vare hans minne, det är snarast alla typer av spådom och skrock jag vänder mig emot. (Alltså förresten, jag kan inte låta bli att citera Wikipedia här: "Enok Sarri blev rikskändis 1977 när han spådde att kungaparets förstfödde skulle bli en prins, och lovade att krypa mellan Nikkaluokta och Kiruna om så inte skulle bli fallet. När prinsessan Victoria fötts upptäckte journalisterna att löftet var lätt att infria, då Kirunas kommungräns bara låg några meter från Sarris stuga i Nikkaluokta."))

Men så vettig ska väl inte världen vara... ...det var bättre förr... ...eller så är det ingenting som någonsin har varit bra... ...allmänt surt mummel...

(Kom att tänka på det här med att "tro på någonting". Är det viktigt att tro på någonting? Eller vad menar man? Om man inte är övertygad i någon viss politisk riktning, är man då en sådan som inte tror på någonting? Om man man däremot samtidigt tror på Jesus så antar jag att man tror på någonting. Och då röstar man kanske på KD. Eller sossarna.)

1 kommentar:

Simon sa...

Här känns det som om någon skulle kunna säga, kanske inte rakt ut, men de skulle åtminstone tänka och kanske i privata sammanhang även just säga:

- Jo, givetvis har du rätt. Jag är egentligen också eftertänksam och klok. Och har mina osäkerheter. Men så vinner man inte väljare. Man måste ge människor hopp, någonting att tro på, och det kan kräver en del förenklade budskap. Att lova guld och gröna skogar ger mig – som egentligen är eftertänksam och klok – en plattform att agera från. Sedan får man justera.

(Sittande regerings 180 i frågan om flyktingmottagande kommer till minnes.)

Nu kan ju inte jag rakt av påstå att halmgubben jag hittade på ovan har fel. Eftersom jag är eftertänksam och klok. Det kanske är precis så det fungerar och det kanske är moraliskt riktigt resonerat. Men frågan är ju då hur vi ska skilja mellan "Change we need" och "MAGA". Jag föredrar trots allt förnufts- och ärlighetsidealet.