2008-04-26

Supersize me på riktigt

Man åker ju bil här. Typ de 500 meterna från hotellet till jobbet, från jobbet till lunchen, från lunchen till jobbet, från jobbet till hotellet, från hotellet till middagen, från middagen till hotellet. Och så jobbar man 11 timmar om dagen. Man kanske tänker att man borde motionera lite på hotell-gymet, men man kanske inte pallar. Resultat: jag har promenerat runt lite i Chicago i helgerna, men under veckorna har jag knappt rört mig alls. Jag känner hur min kropp börjar falla sönder. Jag tog några öl i förrgår, och känner mig fortfarande bakfull. Min kropp klarar inte av att återhämta sig från minsta lilla. Jag är kvar här tills på onsdag. Kommer jag dö? Fortsättning följer.

4 kommentarer:

UL-Tomten sa...

"några öl"

puterman sa...

"din mamma"

UL-Tomten sa...

Innan hoppades jag du skulle överleva tills på onsdag. Nu hoppas jag du dör.

puterman sa...

Ibland funderar jag på att döpa om den här bloggen till "kärleksbloggen", men jag förstår att ändå mest skulle vilja diskutera ödlor.