AAA (The Advanced Audial Array) börjar bli något av ett buzzword ("surrande ord") i vissa kretsar, och jag tänkte försöka förklara varför. AAA går ut på att man lyssnar på ospecificerad musik, eller mer generellt: ljud, på en noggrant utmätt ljudvolym i en viss akustisk miljö, så att de inspelade ljuden och ljuden från omgivningen samverkar på något sätt.
Exempel: om jag i mitt vardagsrum lyssnar på Pan Sonics skiva "Aaltopiiri", så blandas musiken med ljuden från gatan på ett härligt sätt. Resultatet blir en synergieffekt, där giftet i musiken och giftet i ljuden från gatan samverkar, så att de skapar en större toxisk effekt än om de bara adderats (eller konkatenerats, vilket vore helt och hållet absurt).
Annat exempel: om jag på en promenad genom staden medför en bärbar musikanläggning med hörlurar, och med hjälp av sistnämnda lyssnar på musik som spelas upp av förstnämnda (nej, inte "promenad"), så blandas musiken med ljuden av bilar, mobiltelefonkonversationer, dårars tjut och fåglars skrän.
Under de rätta omständigheterna uppstår ovan nämnda synergieffekt och upplevelsen blir helt annorlunda än om musiken avlyssnats under mer isolerade omständigheter. Det är det som är AAA (The Advanced Audial Array). Egna experiment rekommenderas.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Hm, jag tror du missförstått hela grejen. AAA är en sorts litet batteri. Vad är det för gift du fått i dig egentligen?
Förlåt, det var nog AA jag tänkte på. Det är också ett batteri, fast det gör så att man blir nykter också (?).
Är inte AAA bärgningsbilen?
Hjon: Jofan. Själv?
Skicka en kommentar